Stolen

En stol är en sits för en person: ben, sits och ryggstöd. Den kan vara av trä, metall eller syntetmaterial, bar eller stoppad. Ordet kommer från latinets cathedra och grekiskans kathedra, som betyder säte eller tron.

Formen är enkel. Att få den rätt är det inte, och det har tagit några tusen år.

Stolar är minst 5 000 år gamla. I det forntida Egypten var de av snidat trä, ebenholts och elfenben, och ju högre rang, desto högre stol. De flesta familjer hade ingen alls, eller en enda åt husets herre.

I århundraden stod stolen för makt. Vi säger fortfarande ordförande eller "chair" för den som leder ett möte. Vanligt folk satt på kistor, bänkar och pallar.

I Europa ändrade renässansen det. När stolen inte längre var ett privilegium spreds den snabbt, och formen började följa modet. I Kina blev stolar vanliga först på 1100-talet. På 1800-talet hade de flesta amerikanska hem en stol åt var och en vid middagsbordet, och industrialiseringen gjorde dem billiga.

En soffa är en stol för två eller fler. Den växte fram ur bänken, med rygg, armstöd och stoppning.

Stommen avgör hur länge den håller. Massivt trä och ärlig snickeri klarar decennier.

Läs mer om soffor

En bra stol börjar med kroppen. Sitthöjden följer avståndet från golvet till knävecket. Är den för hög dinglar fötterna. Är den för låg sjunker vikten ner på sittbenen. Sittdjupet följer lårets längd.

• Ryggstöd: ett lågt ryggstöd stöttar ländryggen, ett i axelhöjd stöttar hela ryggen.
• Armstöd: de ska bära underarmen, inte armbågen, och göra det lättare att resa sig.
• Stoppning: den sprider vikten över en större yta. En hård träsits känns hård eftersom kontaktytan är liten, så formen måste göra jobbet.
• Lutning: en stol för långt sittande bör luta lite bakåt.

På 1900-talet kom metallstommar, formpressad plywood, plast och justerbara kontorsstolar. Trä är fortfarande det vi litar på när en stol ska hålla.